Det kommer dagar då jag känner mig så himla lyckligt lottad, men också otillräcklig. alldeles för sällan låter jag dig veta att du spelar så himla stor roll för mig. alldeles för sällan låter jag dig veta att allt du gör för mig betyder så oerhört mycket och alldeles för sällan tackar jag dig.
du har haft sån stor roll i mitt liv i så många år och jag kan helt ärligt säga att jag hade aldrig tagit mig såhär långt om det inte vore för dig, och jag är så otroligt lycklig att jag satt vid datorn den där kvällen för fyra år sen, jag är verkligen så glad över att jag gjorde det

alla tragedier jag haft i mitt liv har du hjälpt mig igenom, du har funnits där för mig varenda dag sen du kom in i mitt liv, även om det bara varit småsaker eller om det varit stora hemska saker som hänt. så har du ändå sett till så jag tagit mig igenom dagen.

du har alltid funnit där genom nätterna oavsett vad klockan är, en dag vill jag bli en lika bra människa som dig, lika godhjärtad,klok,omtänksam.
jag vet inte vad jag hade gjort om du inte hade funnits i mitt liv. och bara tanken skrämmer mig.

ibland kan jag bli förundrad över hur fantastisk du faktiskt är. för det är den sortens människa du är.

jag vet att jag ibland kan få dig att tro att jag inte finns där för dig när du behöver samma hjälp. att jag inte orkar lyssna på dina problem, jag vill börja med att be om ursäkt för att du ens över en sekund får den tanken och känslan. men sedan också be om ursäkt för att jag ägnar mer tid i ensamhet tänka på det du sagt, än att i den stunden verkligen lyssna och komma med förslag istället för att vara tyst och tänka i ensamhet vad jag kan göra .

jag skämms ofta för hur lite jag ger tillbaka till dig, men jag vill att du ska veta att det ska bli ändring på det. och jag tänker aldrig ta dig för givet. för du ska aldrig någonsin behöva känna att du inte har en människa vid din sida no matter what. jag vill vara den människan för dig !


för mycket känslor, godnatt..