Det finns människor som alltid på något jävla sätt kan få dig att bry dig så onödigt mycket. Människor som alltid lyckas få dig att lägga ner din värdefulla tid och kraft på dem. Personer som till noll procent är värda det och som till noll procent kan behandla dig med sympati. Det värsta av allt är att man oftast upptäcker personernas oförnuft när det sägs vara försent. Vad gör man då? Står man kvar och lider, kanske tar ett halvt steg framåt och två steg bakåt? Eller väljer man att använda omständigheten till nya krafter? Väljer man att lära sig av det förgångna och se det som en erfarenhet? Den enda som står inför detta val är man själv. Det bästa med patetiska människor är att de klart och tydligt förklarar vilka människor du inte ska fästa avseende vid. Tack för att du gav mig chansen att ännu en gång inse hur jävla värdelös en människa kan bli.

Jag citerar "Det du tillbringat år med att bygga upp, kan någon annan rasera över en natt - bygg ändå" Haha!