Det kommer dagar då jag känner mig så himla lyckligt lottad, men också otillräcklig. alldeles för sällan låter jag dig veta att du spelar så himla stor roll för mig.

Alldeles för sällan låter jag dig veta att allt du gör för mig betyder så oerhört mycket och alldeles för sällan tackar jag dig.
du har haft sån stor roll i mitt liv i några månader och jag kan helt ärligt säga att jag hade aldrig tagit mig såhär långt om det inte vore för dig, och den jag är..den har du gjort mig till.
alla tragedier jag haft i mitt liv har du hjälpt mig igenom, du har funnits där för mig varenda dag sen du kom in i mitt liv, även om det bara varit småsaker eller om det varit stora hemska saker som hänt. så har du ändå sett till så jag tagit mig igenom dagen.
jag känner ofta att du förtjänar så himla mycket bättre än det jag kan ge dig, och att jag inte förtjänar det du ger mig. men varenda sak du gör för mig ska du veta att jag uppskattar med hela mitt hjärta och dom glömms aldrig bort.

du låter mig veta att du finns där för mig genom nätterna oavsett vad klockan är, och jag behöver knappt be om din hjälp för du är redan där och gör allt du kan. Och samma sak gör jag för dig!
en dag vill jag bli en lika bra människa som dig, lika godhjärtad,klok,omtänksam. du har alla dom bästa egenskaperna och en sann vän, har inte en chans mot dig. för du är bättre än så!
jag vet inte vad jag hade gjort om du inte hade funnits i mitt liv. och bara tanken skrämmer mig.
det spelar ingen roll hur många vänner man har, för det är dom sanna vännerna som spelar störst roll.

ibland kan jag bli förundrad över hur fantastisk du faktiskt är. för det är den sortens människa du är, den som vill alla andra deras bästa.
jag vet att jag ibland kan få dig att tro att jag inte finns där för dig när du behöver samma hjälp. att jag inte orkar lyssna på dina problem, jag vill börja med att be om ursäkt om du ens över en sekund får den tanken och känslan. Jag finns för dig, vilken tid på dygnet det än är. jag kommer alltid bara vara ett samtal bort!

du är min bästa vän, min andra halva, jag älskar dig stjärntvilling!

Det här var berättelsen om min första kärlek, en berättelse som fram tills idag varit förträngd.

Idag hade vi världens slappaste dag i skolan, två ynka lektioner där vi inte gjorde nånting.
Efter skolan åkte jag hem och städade, spelade lite och fotade.

Nu håller jag på att ladda ner 8 Miles. Jag har blivit totalt beroende av allt som har med Eminem att göra, herregud.

Imorgon ska jag följa med emi när hon ska köpa vinterjacka och mobil. Härligt!

''Nu vet jag att vi sa saker
Gjorde saker vi inte menade
Och vi faller tillbaka
I samma mönster, samma rutiner.
Humöret är precis lika illa
Du är den samma som mig
När det gäller kärlek är du lika blind''
 M.M

Gårdagen var helt fantstiskt!
Den här veckan var mitt frånvaro papper helt vitt, Dvs att jag inte haft nån frånvaro alls.  Jag fick även tillbaka mitt matte prov där jag hade nått litet poäng från VG, och matte är ändå mitt svaga ämne, så jag är jätte glad!

Fredags Eftermiddagen slutade med att jag och emelie gymmade med tjejerna och jag sprang nästan en mil. aldrig varit så trött och svettig i hela mitt liv, sen åkte vi till stan och shoppade lite till mogges fest.

Vi kom till mogges fest vid halv åtta. Och jag hade verkligen kul.  Vi dansade hela natten lång,och i dag har jag så jävla ont i mina ben och fötter. Vi kom hem vid fyra, och vaknade pigga och utvilade vid tre. Nu har jag och emelie nyss kommit hem från sandviken.
Vi var och handlade lite gott nu till ikväll, det är vi båda värda! :)

Det är sjukt vad deppig man kan bli nu på vintern, stog och plattade håret i en timme i morse sen gick jag ut och umgick med Gabriel, jag fick även låna en tröja av honom eftersom jag hade verkligen ingenting att ha på mig.  När jag kom hem igen, var mitt hår helt förstört 

Sen åkte jag till skolan, bussen var 25minuter försenad, snacka om oflyt!
När jag väl var i skolan hade vi redan börjat för länge sen, så jag träffade Emelie och Emma. Efter det åkte jag hem, var med Gabriel igen sen låg jag bara och kollade på film.

Vid sex gick jag och var med min älsklings Erika. Vi var mest ute och pratade om allt möjligt eftersom vi inte träffats på länge, var väl typ ute i två timmar och bara gick.  Fick världens komplimang då hon sa att jag blivit smal, snacka om glädje!
Jag har nu gått ner 11,5kg sist jag vägde mig, vågen gick sönder för några dagar sen :(

Nu ska jag lägga mig i sängen och kika på film, vi hörs i morgon ;)


En trött Sara med Luns vackra tröja imorse

Nu har jag duschat,blåst och plattat håret så det slipper bli så mycket jobb imorgon.
Jag har nyss suttit ute och pratat med Viktor i telefonen,  hel galen människa alltså..

Nu ska jag nog gå ut och röka, och sen sätta på en film.
Sitter även och pratar med Lun på msn, pojken vet om att jag knappt äter och bara för att jävlas skickade han en bild på en stor jävla kebabtallrik, kanon kille! haha :<


gott?  JAAAA!

Imorgon ska jag till Forsbacka och sova hos emelie med tjejerna. blir middag och lite partyparty!

Ibland jag undrar vart hela livet tog vägen, för ibland rusar livet för fort fram och man har inte tid till att stanna upp och faktiskt lyssna och tänka efter. Ibland känns det som om jag förlorat halva mitt liv, som om ingenting är av betydelse längre, för jag har redan förlorat så många som stått mig nära, så man vet bara inte om man orkar med samma sak om och om igen, och man vet att fallet kommer alltid, en gång till.

Man tittar tillbaka, läser, tänker och förstår, alla vackra ord svart på vitt, och jag kan inte sluta tänka, vart tog allting vägen? Vi skulle ju aldrig lämna varandra det skulle vara du och jag för evigt, var det inte så vi sa? Det behövde det väl inte sluta såhär, du var min skinande rustning, du var ju min ängel, mitt liv, mitt allt, min ljuslykta i mörkret och utan dig fanns ingenting, vi skulle ju dö utan varandra.

Men någonstans på vägen tog det ändå slut, någonstans mitt i allt kaos, så försvann även du och jag, och jag läser saker jag sparat från våran tid, och jag kan inte annat än gråta, det är länge sen nu men du väcker så jävla mycket inuti mig.

Jag undrar i alla fall vad det blivit av dig, om du funnit din lycka, om du hittat meningen med livet, om du mår bra nu, eller om allt fortfarande är kaos? Jag önskar att vi hade haft en längre period tillsammans, då hade vi kanske mognat och uppskattat det vi faktiskt hade, men ser inte vad man har förens man förlorat det, vi hade så oändligt mycket som vi bara kastade bort. Men någonstans inom mig ångrar jag inte våra upptåg, någonstans inom mig struntar jag i att vi fick så kort tid, jag är bara glad att jag fick tid att uppleva det. Att jag faktiskt fick vara en del av ditt liv.

Jag tänker nog ge min blogg en tredje och förmodligen sista chans.  Jag har saknat att skriva, därav den stora anledningen till att jag faktiskt börjar igen.

Hela helgen har jag varit med min allra allra bästa vän Emelie, vi har mest legat och mys. tagit igen tid med varandra, igår var vi även med Johanna, vi satt uppe halva natten och kollade på Friday the 13th.

Någon dag den här veckan kommer troligtvis mitt löshår mamma beställde åt mig för ungefär 3dagar sen.
Det är nämligen så att varje gång jag gått ner 10kg får jag välja en sak, precis vad som helst, som jag vill ha.
Just den här gången stod nyss löshår höst upp på listan! :)